Kommer nog aldrig förstå...
Va väldigt längesen jag skrev nu, har ju hänt endel på senaste tiden.. Har varit så jobbigt.. har inte orkat. Hampus, jag kan fortfarande inte förstå, kommer nog aldrig förstå att du e borta.. Men vi kommer ses igen, i framtiden. Hade verkligen velat prata med dig, hälsat på dig... När jag frågade om man fick och om du ville att jag skulle hälsa på dig va de för sent :'( Jag tänker på dig! På din familj.. Jag träffade Annicka någon dag efter de hände, vi kramades hur länge som helst, hon sa att du hade så ont, att du har de bra nu, där du e. Jag ville aldrig släppa taget om henne.
Jag tänkte åka o hälsa på dom snart o prata, känner att jag behöver de. På onsdag så kommer vi ta farväl, känns så overkligt, jag vill inte förstå de. Jag vet att vi hade de väldigt upp och ner, vi både älska o hata varandra. Men ändå va vi kvar. Har så många fina minnen med dig även om de va väldigt dåligt ibland, finns många sånna minnen med men dom tänker jag inte på, Tänker på dom fina. och dom roliga.. Jag kommer att sakna dig... Jag känner mig så konstig, nästan så jag har dåligt sammvete för att jag inte gråter, men jag kan inte.. gjorde de när jag fick reda på de, de kom så plötsligt. Men har inte gjort de nå mer... vet inte varför? Antagligen för jag tror de inte e sant, att du snart kommer på kil o spelar, du hann ju inte ens få alla nycklar till lägenheten.. Såg annonsen i tidningen idag, Mamma hade sparat den.. dom hade skrivit så fint, jag blev så ledsen när jag sågden, de e verkligt men jag vill inte inse de. Vila i frid Hampus! Du kommer alltid ha en plats i mitt hjärta o de vet du! <3